tag:blogger.com,1999:blog-67428001596609177632024-03-14T18:03:03.965+01:00Bitar från ThomasDiverse saker från ThomasThomashttp://www.blogger.com/profile/13825031472497321919noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-6742800159660917763.post-72823239640793078392018-08-17T14:56:00.002+02:002018-08-17T21:26:43.845+02:00Vad ska man äta?<h2>
</h2>
<h3>
Två boktips om kost och hälsa </h3>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2nMPz8GpNNMLdnS4OfiKXp54F2uNcg2h_9nvXhLnm1T1Ssa2RUMVtzXtIkynrWIeIxBzfRD-4HbY3TEZ4uZpbNIqXbt9tIF0wcIifGGChodwxFbk61S771q14XVcOKLX-Z4TAQzJQ0b4/s1600/death-by-food-pyramid.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="196" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2nMPz8GpNNMLdnS4OfiKXp54F2uNcg2h_9nvXhLnm1T1Ssa2RUMVtzXtIkynrWIeIxBzfRD-4HbY3TEZ4uZpbNIqXbt9tIF0wcIifGGChodwxFbk61S771q14XVcOKLX-Z4TAQzJQ0b4/s1600/death-by-food-pyramid.jpg" /></a>Nu har jag precis avslutat boken <b>"</b><span class="a-size-large" id="productTitle"><b>Death by Food Pyramid"</b> av <b>Denise Minger</b> (för andra gången).</span><span class="a-size-large" id="productTitle"> Om man vill läsa enbart en bok om kost och hälsa så rekommenderar jag den här boken. Den ger en bra bild av vad man vet idag om vad man bör äta för att må så bra som möjligt. </span><span class="a-size-large" id="productTitle">Boken är faktiskt så bra att jag måste berätta mer om den. Kortfattat så ska man enligt Denise:</span><br />
<ul>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">Minska eller helt avstå från raffinerat spannmål (typ vitt mjöl), raffinerat socker och växtoljor med högt innehåll av omega-6 (t ex solrosolja).</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">Se till att inte missa viktiga fettlösliga vitaminer. T ex ät skaldjur, fiskägg, mjölkprodukter av hög kvalitet, benmärg, inälvsmat, lever eller torskleverolja.</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">Satsa på näringsrika saker, både grönsaker och djur. Ät sjögräs, gröna blad, fermenterade grönsaker, bär, svamp och alla möjliga kött- och fisksorter.</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">När du äter kött, ät inte bara muskelköttet utan ät hela djuret.</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">Det finns genetiska skillnader som kan påverka vad vi mår bäst av. Några klarar mycket fett bra, andra mår bättre av mer kolhydrater. Man får prova sig fram.</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">För bra hälsa krävs också bra sömn, bra motion, minimal stress, bra sociala band, frisk luft och solsken samt att man mår bra även psykiskt och emotionellt.</span></li>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">Lita på dig själv och lyssna inte alltid på de senaste diettipsen...</span></li>
</ul>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_CHv2p8DtklBcWeYujZazc3emdoWz_SXD7AJ0CpmSYdmN3GsSd7x8cprVFlGug9B5YFf1mjEtLGMDG4Do4lbmDG-IBVi7sKZb8p6U_6TUJshJ-qoIrB5h1gbn2B2h-DG9tybLrpN0qgI/s1600/nutrition-and-physical-degeneration.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="319" data-original-width="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_CHv2p8DtklBcWeYujZazc3emdoWz_SXD7AJ0CpmSYdmN3GsSd7x8cprVFlGug9B5YFf1mjEtLGMDG4Do4lbmDG-IBVi7sKZb8p6U_6TUJshJ-qoIrB5h1gbn2B2h-DG9tybLrpN0qgI/s1600/nutrition-and-physical-degeneration.jpeg" /></a><span class="a-size-large" id="productTitle">En helt annan unik bok jag nyligen läst heter <b>"Nutrition and Physical Degeneration"</b>. En mycket tyngre bok, både att läsa och att hålla i handen, skriven av en tandläkare, <b>Weston A. Price</b>, på 30-talet då han och hans fru åkte runt och studerade tänder och hälsa hos ursprungsbefolkningar över hela världen. Efter att ha läst denna bok blev jag faktiskt lite arg. Arg för att ingen hade lärt mig allt detta innan och arg för att samhälle och skola har glömt av allt detta man visste för 80 år sedan. Boken borde vara obligatorisk läsning åtminstone för alla läkare och tandläkare.</span><br />
<span class="a-size-large" id="productTitle"><br /></span>
<span class="a-size-large" id="productTitle">Om man är lat så läser man inte båda böckerna. Denise har ett jättefint kapitel som sammanfattar tandläkarens bok. Det räcker alltså att läsa <b>Death by Food Pyramid</b> och är man ännu latare så läser man bara slutet av Denise bok. Det räcker, läs mer nedan!</span><br />
<span class="a-size-large" id="productTitle"><br /></span>
<span class="a-size-large" id="productTitle">Fakta om böckerna:</span><br />
<ul>
<li><span class="a-size-large" id="productTitle">"Death by Food Pyramid: How Shoddy Science, Sketchy Politics and Shady Special Interests Have Ruined Our Health</span>" av
<span class="author notFaded" data-width="">
<span class="a-declarative" data-a-popover="{"closeButtonLabel":"Close Author Dialog Popover","name":"contributor-info-B00J1ZCIMS","position":"triggerBottom","popoverLabel":"Author Dialog Popover","allowLinkDefault":"true"}" data-action="a-popover">
Denise Minger, 2014 (Länk till <a href="https://www.amazon.com/Death-Food-Pyramid-Politics-Interests/dp/0984755128" target="_blank">boken på amazon</a>).</span></span></li>
<li><h4>
<span class="author notFaded" data-width=""><span class="a-declarative" data-a-popover="{"closeButtonLabel":"Close Author Dialog Popover","name":"contributor-info-B00J1ZCIMS","position":"triggerBottom","popoverLabel":"Author Dialog Popover","allowLinkDefault":"true"}" data-action="a-popover"></span></span></h4>
"Nutrition and Physical Degeneration, A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects" av Weston A. Price, 1938 (länk till ny <a href="https://www.amazon.com/Nutrition-Physical-Degeneration-Weston-Price/dp/0916764206" target="_blank">upplaga på amazon</a>). Finns också gratis i <a href="http://gutenberg.net.au/ebooks02/0200251h.html" target="_blank">projekt Gutenberg i Australien</a>.</li>
</ul>
<h3>
Death by Food Pyramid av Denise Minger, 2014</h3>
Denise Minger har en bakgrund som rå-vegan vilket gav henne bristsjukdomar och tandröta. Detta ledde henne till att titta närmare på vad man egentligen bör äta. I boken försöker hon samla ihop alla fördelar som finns med olika kostidéer: bara äta frukt, veganism, glutenfritt, lågkolhydrat (LCHF), fettsnålt och stenålderskost (paleo).<br />
<br />
Denise är skarp, smart och mycket påläst. Hon har lagt ner ett mycket grundläggande jobb på att ta fram fakta som bygger på vetenskapliga studier. Två av kapitlen (kap 4 och 5) handlar till och med om vetenskapliga och statistiska begrepp med förklaringar och hur man bör utforma vetenskapliga studier för att de ska bli så bra som möjligt. Hon pratar också om trovärdigheten hos informationskällor. De mest högljudda är ofta de som vet minst. Läkare har ofta dåliga kunskaper om kost. Var vaksam på logiska kullerbyttor vid argumentation och var kritisk mot information på nätet.<br />
<br />
Första halvan av boken handlar mycket om det som titeln säger: hur matpyramider och kostcirklar mest har lurat oss att äta felaktigt. De första kapitlen skummade jag igenom och kan nog hoppas över om man inte är väldigt historiskt och politiskt intresserad. Det handlar om politik i USA, lobbying, stora företag, bekväma beslut, pengar och ganska lite vetenskap bakom besluten. En intressant koppling till Sverige finns när det gäller USDAs matpyramid (kostråden i form av en pyramid från USAs jordbruksdepartement), från 1992. Den är inspirerad av en svensk pyramid som togs fram 1972 när folk demonstrerade för lägre matpriser. Den svenska pyramiden fokuserade på kostnad enbart, därför var billiga varor som spannmål basen i pyramiden. USDA hade också spannmål som bas trots att de inte är så näringsrika.<br />
<br />
Mot slutet av boken tittar hon närmare på just paleo (stenålderskost), vegetarisk kost och medelhavskost, som alla har tydliga fördelar för hälsan. Det finns grupper av vegetarianer som helt klart har längre livslängd än många andra grupper. Samma sak gäller folkslag runt Medelhavet. Hon konstaterar dock att det egentligen inte finns några bra studier som säger att köttätandet är det dåliga (men lite varningar finns det runt hårt grillat kött). Vegetarianer lever förmodligen längre för att de äter mer naturliga råvaror samt lever ett lugnare och ordentligare liv. Gamlingarna runt medelhavet har inte levt främst på pasta utan livslängden kommer förmodligen från periodisk fasta och ett rikt utbud av vilda växter och blad. Veganer tycker hon riskerar sina liv i onödan då det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av alla olika vitaminer och för att mängden omega-6 från växtoljor ökar vilket kan leda till förhöjd cancerrisk.<br />
<br />
Sist avslutar hon med en riktigt bra sammanfattning av tandläkarens bok från 30-talet. Den bekräftar väl de slutsatser hon redan dragit om vad man bör äta och det är också en ovärderlig källa till vad man historiskt har ätit för att få extraordinär hälsa.<br />
<br />
<h3>
Nutrition and Physical Degeneration, Weston A. Price</h3>
<h4>
A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects, 1938</h4>
Price arbetade som tandläkare i början på 1900-talet och såg tandhälsan försämras i USA. Detta gick ofta hand-i-hand med andra fysiska problem. Hål i tänderna hängde ofta ihop med missformade tandbågar (dental arches) och andra sjukdomar i kroppen. Han försökte komma på vad som var fel och misstänkte att något skyddande saknades i den amerikanska kosten. Han började leta efter individer som hade perfekt hälsa för att studera deras liv och kost. Amerika var dock ganska tomt på sådana individer så han tvingades resa jorden runt för att hitta befolkningar som fortfarande hade kvar sina goda hälsa.<br />
<br />
Många av de folkgrupper han hittade hade perfekt hälsa: inga hål i tänderna och perfekta tandrader trots att många av grupperna inte borstade tänderna. De var samtidigt motståndskraftiga mot moderna (på 30-talet) sjukdomar som tuberkulos, artrit, hjärtproblem eller cancer. Få sådana folkgrupper existerar idag så hans observationer måste ses som helt unika.<br />
<br />
Han konstaterade att problem med tänder och hälsa beror på näringsbrist. Genom att studera befolkningar där några individer hade flyttat och börjat äta västerländsk mat i form av vitt mjöl, socker, konserver och växtoljor, blev skillnaden uppenbar. Personer från samma folkgrupp hade perfekt hälsa med sin traditionella kost men tappade lätt alla tänder de hade och blev sjuka med den nya kosten. Bilderna i boken är tydliga och hemska.<br />
<br />
Har vi lärt oss något nu på 2000-talet då? Ja, vi har ju faktiskt förstått nyttan av vitaminer och mineraler. Numera tillsätter man vitaminer i frukostflingorna. Men de rekommenderade dagliga intagen är förmodligen i underkant - de får oss att överleva men inte att bli friska. Vi har också tappat mycket av den kunskap och visdom om mat som fanns hos ursprungsbefolkningarna. Vi äter mer giftiga saker. Våra omgivande miljö är mer förorenad och näringsfattig. Price hade ett standardsätt för att bota sjuka amerikaner: ge dem rikligt med smör från kossor som betat på näringsrikt gräs. Vårt gräs idag är förmodligen inte lika näringsrikt som förr 100 år sedan.<br />
<br />
Intressant är också variationen på kosten som olika grupper åt. Det verkar inte spela så stor roll om vi äter mest fett eller mest kolhydrater. Det gemensamma är näringsrikedomen:<br />
<ul>
<li>Lötschental, en avlägsen dal i Schweiz. Här åt man mest rågbröd och ost, lite smör och mjölk och färska grönsaker på sommaren och torkade på vintern. Osten var proppfull av vitaminer och mineraler från det fina alpgräset.</li>
<li>Gaeler på Yttre och Inre Hebriderna. De åt havre, fisk och skaldjur. Harvegrynsgröt och havrekakor. Favorit var havremjölsfyllt torskhuvud och hackad torsklever. Mindre mängder grönsaker.</li>
<li>Inuiter i Alaska. Havslevande djur, fisk, sälolja, lax, sälkött, ren, fiskägg. C-vitamin från det inre lagret av skinn från en lokal valsort. Lite grönsaker (tång) och bär.</li>
<li>Indianer i Klippiga bergen. Älg och ren. Lite grönsaker. Åt gärna inre organen på djur men slängde muskelköttet till hundarna.</li>
<li>Melanesien och Polynesien. Skaldjur och fisk. Rotfrukter och frukter.</li>
<li>Stammar i östra och centrala Afrika. Sötpotatis, bönor, lite spannmål som korn och råg. Några stammar fiskade, andra jagade, några kunde få mjölk från boskap. Insekter.</li>
<li>Aboriginer i Australien. Jagade djur och åt allt på djuren. Längst kusten fisk och skaldjur.</li>
<li>Maori, Nya Zeeland. Fisk och skaldjur. Fåglar. Skolbarn jagade hummer på rasterna.</li>
<li>Malay-folk norr om Australien. Fisk i överflöd. Skaldjur. Sjöko. Rotfrukter, grönsaker och tropiska frukter.</li>
<li>Indianer i Anderna. Potatis, lama, marsvin, torkade fiskägg, tång (för att få jod).</li>
</ul>
Andra intressanta fakta:<br />
<ul>
<li>Price hittade ingen folkgrupp med bra hälsa som levde enbart på vegetarisk kost</li>
<li>Alla folkgrupper värdesatte främst mat med de fettlösliga vitaminerna, A, D, E och K. De visste att den maten var viktig för dem.</li>
<li>Många grupper åt speciell mat när de skulle skaffa barn eller var gravida.</li>
<li>Utseende när det gäller tänder och käkens storlek (tandbågarna) påverkas stort av hur bra mamman (och även pappan) har ätit innan och under graviditeten. En för liten eller missbildad käke behöver inte vara ärftligt utan kan helt enkelt bero på näringsbrist hos mamman.</li>
</ul>
Jag själv har en trång underkäke och dragit ut alla visdomständer. Beror det på min mammas dåliga kost när jag blev till? Mycket möjligt faktiskt. Ingen med perfekta tänder ska egentligen behöva dra ut visdomständerna. Hur många i vårt samhälle har dragit ut dem? Jag känner nog ingen som har alla kvar. Tandborstning är nog också ett måste idag eftersom vi inte har den perfekta hälsan som skyddar tänderna.<br />
<br />
Avslutningsvis så kan man konstatera att man egentligen vet ganska bra idag vad man bör äta. Det stora problemet är ju förstås att faktiskt göra det. Det är enkelt, socialt och billigt att äta skräpmat och godis, och även om man försöker äta nyttiga saker kan man inte vara säker på att näringsinnehållet är så fantastiskt på grund av våra utarmade jordar och miljögifter.<br />
<br />Thomashttp://www.blogger.com/profile/13825031472497321919noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6742800159660917763.post-45931951852183140372007-08-24T08:12:00.000+02:002007-08-24T09:05:21.258+02:00Senseo, kaffemaskinen från PhilipsJag köpte en <a href="http://www.senseo.com/en-uk/Senseous">Senseo</a> enkoppskaffemaskin nyss (sommaren 2007). Jag är ensam kaffedrickare i familjen så det verkade ju vara en vettig satsning jämfört med en vanlig bryggare. <a href="http://www.pixmania.com/se/se/home.html">Pixmania</a> sålde billiga på nätet.<br /><br />De recensioner jag hittade var både positiva och negativa. <a href="http://www.singleservecoffee.com/archives/000534.php">Många</a> (däribland Philips själva) lovordar maskinen men jag hittade en väldigt negativ recension: <a href="http://www.ineedcoffee.com/04/senseo/">"The Senseo Coffee Machine will brew a weak, bitter cup of coffee easier and faster than any brewing method on the market"</a>. Då börjar man ju undra.<br /><br />Nu efteråt kan jag konstatera att båda lägren hade rätt. Maskinen kan brygga både dåligt och gott kaffe. Min första upplevelse var med de normala påsarna: Douwe Egberts Mörkrost och Mellanrost, samt Fairtrade Café Natura (beställda från <a href="http://www.kaffewelt.se/">Kaffewelt.se</a>). Det var drickbart men kan knappast kallas för gott. Kanske inte så bittert men ganska svagt utan någon fyllighet. Alla tre sorterna smakade ungefär samma (mörkrost något bättre). Jag provade även att göra extra starkt med två påsar i maskinen (men bara brygga en kopp ändå) men det blev inte godare, förmodligen bara starkare.<br /><br />Efter denna första omgång gjorde jag ett nytt försök. Jag beställde lyxvarianterna: Senseo Selection (denna gång från <a href="http://www.coffeepodshop.co.uk/">Coffeepodshop</a>). Detta var en helt annan upplevelse. Jag har nu provat Sumatra Blend. Detta kaffet blev riktigt gott och fylligt (dricker det just nu). Antingen var detta mycket bättre kaffe eller kanske färskare? Bäst-före-datum för Sumatrapåsen är april 2008 (8 månader från nu). Datum för de första påsarna kollade jag aldrig.<br /><br />Avslutningsvis kan jag konstatera att kaffet är viktigare än maskinen. Man kan få riktigt gott kaffe ur den. Nackdelar kvarstår: Det är dyrt, mycket på grund av fraktkostnader då man inte kan köpa kaffepåsarna runt hörnet. Dessutom är jag inte så förtjust i skummet. Det är modernt med skum och många gillar det nog starkt men jag trivs bäst utan skum med lite mjölk i kaffet.<br /><br />Efter första upplevelsen tänkte jag på Blocket eller Tradera, men nu tror jag att jag behåller apparaten ett tag till...Thomashttp://www.blogger.com/profile/13825031472497321919noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-6742800159660917763.post-40402632558805475662007-06-28T10:56:00.000+02:002007-06-28T10:58:19.416+02:00Recension: Silva Atlas ProJag köpte nyss (juni 2007) en begagnad <a href="http://www.google.se/search?q=silva+atlas+pro">Silva Atlas Pro</a>. Totalt gav jag ca 1200 kr och då fick jag dessutom med nordiska kartor (separat minneskort). Ett fynd tror jag även om just denna GPS kanske är på väg ut ur sortimentet (hittar den ej på Silvas egna sidor). Jag har inte köpt till några tillbehör och har alltså inte testat den ihop med dator eller i bil med ström från cigarettändaruttag eller hållare för instrumentbrädan.<br /><br />Den <a href="http://www.nexusmarine.se/upload/marine/marine/support/newsajt/outdoor/manualsmain.htm">enda manualen</a> jag hittat är för Silva Atlas, alltså inte Pro-modellen. Det känns lite dåligt då vissa saker är annorlunda.<br /><br />Positiva saker (saker som jag använt):<br /><ul><li>Den fungerar fint och hittar GPS-satelliterna hyfsat fort när man kör igång den (5-30 sek normalt). Den hittar också, vid fri sikt söderut, de geostationära EGNOS/WAAS-satelliterna och ger då väldigt bra noggrannhet (syns som asterisker '*' på satellit-skärmbilden). Den kan då komma ner i runt 5 m maxfel.</li><li>På en av skärmsidorna finns också ett uppskattat positionsfel. Mycket bra då jag ibland vill veta om positionen är hyfsat korrekt eller inte.</li><li>Den har normalt fyra stycken skärmsidor/lägen: Navigering (ser ut som en kompass), Position (siffervärden i fina rutor), Satellit (bild av himlen och dess satelliter samt signalstyrkestaplar) samt Karta (kartbild med lite sifferrutor i nederkanten). En positiv sak är att man på de flesta skärmsidorna kan skräddarsy vilka siffror man vill visa. T ex, så har jag valt att i kartbildens nederkant visa batterispänning, fart, klocka samt trippmätarens distans.</li><li>Den har en trippmätare som manuellt slås av/på eller som automatiskt kan ta paus när farten underskrider ett inställbart gränsvärde.</li><li>Det är hyfsat enkelt att mäta avstånd. Från nuvarande position är det bara att köra iväg med pilarna åt något håll så aktiverar man markeringsläget. Man ser då hela tiden avstånd och riktning till den markerade kartpositionen. Man kan också mäta avstånd mellan två markerade punkter genom en funktion i menyn. Ibland räcker det dock att kolla på kartbildens zoom-skala: avståndet tvärs över kartbilden (det synliga området) står alltid längst ner till vänster på kartan. Bra!</li><li>Det är hyfsat enkelt att lägga in egna "waypoints" som man därefter kan navigera till. Att navigera till något innebär att den hela tiden ger riktning samt avstånd till målet (inte att den börjar ge vägbeskrivningar som en bil-gps gör).</li><li>Det är trevligt att ha med en karta hela tiden. Den är användbar i bilen men inte som en talande bil-gps, utan för att då och då ta en titt på kartan, se var man är och vilka vägar man troligtvis bör köra. I kartkortet finns också en massa "intressepunkter" inlagda. T ex så kan man lätt hitta till närmaste McDonalds eller Statoil.</li><li>Avslutningsvis den kanske främsta fördelen: Den är robust och vattentät (ej vågat testa att slänga den i havet ännu dock).<br /></li></ul><br />Negativa saker:<br /><ul><li>Den käkar batterier. Alkaline-batterier varar ganska länge, kanske 20 timmar med GPSen aktiverad. Jag har också provat med NiMh 1800 mAh (uppladdningsbara) men de räckte bara ett par timmar. Jag läste att bra alkaliska batterier innehåller ungefär 3000 mAh. Det skulle i så fall förklara en del. Spänningen i NiMh (2 x 1,2V) är lägre än i vanliga batterier (2 x 1,5V) och enheten verkar inte riktigt förberedd för dessa batterier då batterimätaren visar dryga halvfullt vid nyladdade NiMh-batterier. Den är ganska spänningstolerant och verkar fungera ända ner till 2.0V. Vid lägre spänning blir den dock något långsammare (respons, skärmuppdatering, gps-låsning).</li><li>I Atlas (utan Pro) finns ett strömsnålt GPS-läge. Detta verkar inte finnas kvar i Pro-varianten. Jag har letat förgäves i alla menyer. De kanske anser att Pro redan är tillräckligt strömsnål?<br /></li><li>Den är robust men faktiskt lite större än vad jag trodde från början. Lite klumpig att ha i fickan men ligger bra i handen.</li><li>Kartmaterialet är trevligt att ha men är inte så jättenoggrant, speciellt inte i vid kusten. Jag hittade t ex en 100 m stor ö som inte alls finns med på kartan. Kartorna i städerna är hyfsade. De flesta vägarna finns med (till och med namn på de flesta vägarna). Utan kartkort finns bara grundkartan och den är tämligen meningslös - länder finns med och kanske någon huvudstad.</li><li>Menyerna är usla. De funktioner jag använder verkar alltid finnas djupt i meny-strukturen. T ex så nås trippmätaren (som jag använder flitigt) efter ca 10 knapptryckningar (meny, upp-pil, enter, ned-pil, enter, etc). Det verkar inte vara någon användare som styrt menyutformningen utan istället någon "smart" utvecklare som kastat tärning. Detta gäller det avancerade menyläget. I det enkla läget blir faktiskt menyn lite bättre och snabbare men då saknas dock vissa funktioner så det avancerade menyläget är det enda som gäller för mig. Att kunna skräddarsy menyerna och inte bara skärmsidorna hade varit ett plus.</li></ul>Tveksamheter:<br /><ul><li>Den spelar hela tiden in en "trail", dvs, den rutt man tagit blir automatiskt sparad i form av en massa "waypoints". Dessa kan sedan t ex användas som en navigeringsrutt för att bli guidad tillbaks samma väg. En bra funktion kanske men kräver nog datorkoppling för att bli riktigt bra. Det är ganska pilligt att hålla på att arbeta med rutterna utan stor karta och mus. Funktionaliteten finns men är lite svåranvänd utan datorkoppling.<br /></li></ul>Tips:<br /><ul><li>Den ville inte hitta satelliter i början. Det visade sig att en inställning i menyn var knasig som krävde differentiell GPS (egnos/waas). Se upp så inte det alternativet är markerat!</li></ul>Sammanfattningsvis känner jag mig ändå ganska nöjd med mitt köp. Jag tror att den är klart prisvärd om man får tag på en begagnad för en rimlig peng. Utan det nordiska kartkortet hade den dock varit ganska tråkig.Thomashttp://www.blogger.com/profile/13825031472497321919noreply@blogger.com3