Vad ska man äta?

Två boktips om kost och hälsa

Nu har jag precis avslutat boken "Death by Food Pyramid" av Denise Minger (för andra gången). Om man vill läsa enbart en bok om kost och hälsa så rekommenderar jag den här boken. Den ger en bra bild av vad man vet idag om vad man bör äta för att må så bra som möjligt. Boken är faktiskt så bra att jag måste berätta mer om den. Kortfattat så ska man enligt Denise:

• Minska eller helt avstå från raffinerat spannmål (typ vitt mjöl), raffinerat socker och växtoljor med högt innehåll av omega-6 (t ex solrosolja).
• Se till att inte missa viktiga fettlösliga vitaminer. T ex ät skaldjur, fiskägg, mjölkprodukter av hög kvalitet, benmärg, inälvsmat, lever eller torskleverolja.
• Satsa på näringsrika saker, både grönsaker och djur. Ät sjögräs, gröna blad, fermenterade grönsaker, bär, svamp och alla möjliga kött- och fisksorter.
• När du äter kött, ät inte bara muskelköttet utan ät hela djuret.
• Det finns genetiska skillnader som kan påverka vad vi mår bäst av. Några klarar mycket fett bra, andra mår bättre av mer kolhydrater. Man får prova sig fram.
• För bra hälsa krävs också bra sömn, bra motion, minimal stress, bra sociala band, frisk luft och solsken samt att man mår bra även psykiskt och emotionellt.
• Lita på dig själv och lyssna inte alltid på de senaste diettipsen...

En helt annan unik bok jag nyligen läst heter "Nutrition and Physical Degeneration". En mycket tyngre bok, både att läsa och att hålla i handen, skriven av en tandläkare, Weston A. Price, på 30-talet då han och hans fru åkte runt och studerade tänder och hälsa hos ursprungsbefolkningar över hela världen. Efter att ha läst denna bok blev jag faktiskt lite arg. Arg för att ingen hade lärt mig allt detta innan och arg för att samhälle och skola har glömt av allt detta man visste för 80 år sedan. Boken borde vara obligatorisk läsning åtminstone för alla läkare och tandläkare.

Om man är lat så läser man inte båda böckerna. Denise har ett jättefint kapitel som sammanfattar tandläkarens bok. Det räcker alltså att läsa Death by Food Pyramid och är man ännu latare så läser man bara slutet av Denise bok. Det räcker, läs mer nedan!

Fakta om böckerna:

• "Death by Food Pyramid: How Shoddy Science, Sketchy Politics and Shady Special Interests Have Ruined Our Health" av Denise Minger, 2014 (Länk till boken på amazon).

• "Nutrition and Physical Degeneration, A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects" av Weston A. Price, 1938 (länk till ny upplaga på amazon). Finns också gratis i projekt Gutenberg i Australien.

Death by Food Pyramid av Denise Minger, 2014

Denise Minger har en bakgrund som rå-vegan vilket gav henne bristsjukdomar och tandröta. Detta ledde henne till att titta närmare på vad man egentligen bör äta. I boken försöker hon samla ihop alla fördelar som finns med olika kostidéer: bara äta frukt, veganism, glutenfritt, lågkolhydrat (LCHF), fettsnålt och stenålderskost (paleo).

Denise är skarp, smart och mycket påläst. Hon har lagt ner ett mycket grundläggande jobb på att ta fram fakta som bygger på vetenskapliga studier. Två av kapitlen (kap 4 och 5) handlar till och med om vetenskapliga och statistiska begrepp med förklaringar och hur man bör utforma vetenskapliga studier för att de ska bli så bra som möjligt. Hon pratar också om trovärdigheten hos informationskällor. De mest högljudda är ofta de som vet minst. Läkare har ofta dåliga kunskaper om kost. Var vaksam på logiska kullerbyttor vid argumentation och var kritisk mot information på nätet.

Första halvan av boken handlar mycket om det som titeln säger: hur matpyramider och kostcirklar mest har lurat oss att äta felaktigt. De första kapitlen skummade jag igenom och kan nog hoppas över om man inte är väldigt historiskt och politiskt intresserad. Det handlar om politik i USA, lobbying, stora företag, bekväma beslut, pengar och ganska lite vetenskap bakom besluten. En intressant koppling till Sverige finns när det gäller USDAs matpyramid (kostråden i form av en pyramid från USAs jordbruksdepartement), från 1992. Den är inspirerad av en svensk pyramid som togs fram 1972 när folk demonstrerade för lägre matpriser. Den svenska pyramiden fokuserade på kostnad enbart, därför var billiga varor som spannmål basen i pyramiden. USDA hade också spannmål som bas trots att de inte är så näringsrika.

Mot slutet av boken tittar hon närmare på just paleo (stenålderskost), vegetarisk kost och medelhavskost, som alla har tydliga fördelar för hälsan. Det finns grupper av vegetarianer som helt klart har längre livslängd än många andra grupper. Samma sak gäller folkslag runt Medelhavet. Hon konstaterar dock att det egentligen inte finns några bra studier som säger att köttätandet är det dåliga (men lite varningar finns det runt hårt grillat kött). Vegetarianer lever förmodligen längre för att de äter mer naturliga råvaror samt lever ett lugnare och ordentligare liv. Gamlingarna runt medelhavet har inte levt främst på pasta utan livslängden kommer förmodligen från periodisk fasta och ett rikt utbud av vilda växter och blad. Veganer tycker hon riskerar sina liv i onödan då det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av alla olika vitaminer och för att mängden omega-6 från växtoljor ökar vilket kan leda till förhöjd cancerrisk.

Sist avslutar hon med en riktigt bra sammanfattning av tandläkarens bok från 30-talet. Den bekräftar väl de slutsatser hon redan dragit om vad man bör äta och det är också en ovärderlig källa till vad man historiskt har ätit för att få extraordinär hälsa.

Nutrition and Physical Degeneration, Weston A. Price

A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects, 1938

Price arbetade som tandläkare i början på 1900-talet och såg tandhälsan försämras i USA. Detta gick ofta hand-i-hand med andra fysiska problem. Hål i tänderna hängde ofta ihop med missformade tandbågar (dental arches) och andra sjukdomar i kroppen. Han försökte komma på vad som var fel och misstänkte att något skyddande saknades i den amerikanska kosten. Han började leta efter individer som hade perfekt hälsa för att studera deras liv och kost. Amerika var dock ganska tomt på sådana individer så han tvingades resa jorden runt för att hitta befolkningar som fortfarande hade kvar sina goda hälsa.

Många av de folkgrupper han hittade hade perfekt hälsa: inga hål i tänderna och perfekta tandrader trots att många av grupperna inte borstade tänderna. De var samtidigt motståndskraftiga mot moderna (på 30-talet) sjukdomar som tuberkulos, artrit, hjärtproblem eller cancer. Få sådana folkgrupper existerar idag så hans observationer måste ses som helt unika.

Han konstaterade att problem med tänder och hälsa beror på näringsbrist. Genom att studera befolkningar där några individer hade flyttat och börjat äta västerländsk mat i form av vitt mjöl, socker, konserver och växtoljor, blev skillnaden uppenbar. Personer från samma folkgrupp hade perfekt hälsa med sin traditionella kost men tappade lätt alla tänder de hade och blev sjuka med den nya kosten. Bilderna i boken är tydliga och hemska.

Har vi lärt oss något nu på 2000-talet då? Ja, vi har ju faktiskt förstått nyttan av vitaminer och mineraler. Numera tillsätter man vitaminer i frukostflingorna. Men de rekommenderade dagliga intagen är förmodligen i underkant - de får oss att överleva men inte att bli friska. Vi har också tappat mycket av den kunskap och visdom om mat som fanns hos ursprungsbefolkningarna. Vi äter mer giftiga saker. Våra omgivande miljö är mer förorenad och näringsfattig. Price hade ett standardsätt för att bota sjuka amerikaner: ge dem rikligt med smör från kossor som betat på näringsrikt gräs. Vårt gräs idag är förmodligen inte lika näringsrikt som förr 100 år sedan.

Intressant är också variationen på kosten som olika grupper åt. Det verkar inte spela så stor roll om vi äter mest fett eller mest kolhydrater. Det gemensamma är näringsrikedomen:

• Lötschental, en avlägsen dal i Schweiz. Här åt man mest rågbröd och ost, lite smör och mjölk och färska  grönsaker på sommaren och torkade på vintern. Osten var proppfull av vitaminer och mineraler från det fina alpgräset.
• Gaeler på Yttre och Inre Hebriderna. De åt havre, fisk och skaldjur. Harvegrynsgröt och havrekakor. Favorit var havremjölsfyllt torskhuvud och hackad torsklever. Mindre mängder grönsaker.
• Inuiter i Alaska. Havslevande djur, fisk, sälolja, lax, sälkött, ren, fiskägg. C-vitamin från det inre lagret av skinn från en lokal valsort. Lite grönsaker (tång) och bär.
• Indianer i Klippiga bergen. Älg och ren. Lite grönsaker. Åt gärna inre organen på djur men slängde muskelköttet till hundarna.
• Melanesien och Polynesien. Skaldjur och fisk. Rotfrukter och frukter.
• Stammar i östra och centrala Afrika. Sötpotatis, bönor, lite spannmål som korn och råg. Några stammar fiskade, andra jagade, några kunde få mjölk från boskap. Insekter.
• Aboriginer i Australien. Jagade djur och åt allt på djuren. Längst kusten fisk och skaldjur.
• Maori, Nya Zeeland. Fisk och skaldjur. Fåglar. Skolbarn jagade hummer på rasterna.
• Malay-folk norr om Australien. Fisk i överflöd. Skaldjur. Sjöko. Rotfrukter, grönsaker och tropiska frukter.
• Indianer i Anderna. Potatis, lama, marsvin, torkade fiskägg, tång (för att få jod).

Andra intressanta fakta:

• Price hittade ingen folkgrupp med bra hälsa som levde enbart på vegetarisk kost
• Alla folkgrupper värdesatte främst mat med de fettlösliga vitaminerna, A, D, E och K. De visste att den maten var viktig för dem.
• Många grupper åt speciell mat när de skulle skaffa barn eller var gravida.
• Utseende när det gäller tänder och käkens storlek (tandbågarna) påverkas stort av hur bra mamman (och även pappan) har ätit innan och under graviditeten. En för liten eller missbildad käke behöver inte vara ärftligt utan kan helt enkelt bero på näringsbrist hos mamman.

Jag själv har en trång underkäke och dragit ut alla visdomständer. Beror det på min mammas dåliga kost när jag blev till? Mycket möjligt faktiskt. Ingen med perfekta tänder ska egentligen behöva dra ut visdomständerna. Hur många i vårt samhälle har dragit ut dem? Jag känner nog ingen som har alla kvar. Tandborstning är nog också ett måste idag eftersom vi inte har den perfekta hälsan som skyddar tänderna.

Avslutningsvis så kan man konstatera att man egentligen vet ganska bra idag vad man bör äta. Det stora problemet är ju förstås att faktiskt göra det. Det är enkelt, socialt och billigt att äta skräpmat och godis, och även om man försöker äta nyttiga saker kan man inte vara säker på att näringsinnehållet är så fantastiskt på grund av våra utarmade jordar och miljögifter.